icawillys

Bloggen är på fötter igen, och så även jag. "It feels good to be home", som Kanye skulle sagt.

Idag har jag suttit på en stol bakom en kassa i åtta timmar. Åtta långa timmar, men det gick bra ändå. Jag tog Linas råd och tänkte på morgondagen, så skulle allt gå som smort, vilket det kanske inte gjorde fullt ut, men nästan. Imorgon bär det alltså av en sväng fram och tillbaka till Åland, därefter är det utgång som gäller. Kommer bli galet kul, var ju trots allt en månad sedan sist. Min lilla vän Mangie har ju också fyllt myndig i veckan, så det blir hans första Mobergskväll, woho. Hoppas på mycket folk, bra musik och ett jävla drag. Toktaggad!

I övrigt har denna sportlovsvecka bestått av umgänge med den nya familjemedlemmen, jobb, försök till plugg, svull och en massa saknad. Snart är det dock lördag och då blir det problemet ur världen, vilket blir en lättnad. Det var väl ungefär det.

Imorgon ska i alla fall 3/4 Fantastic four-medlemmar ha svinigt kul tillsammans, medan den sista fjärdedelen förhoppningsvis har det sjukt nice på sitt håll. Vi ses på Mobergs förfan!

Jag vet att jag sade farväl igår, men idag fick vi en ny familjemedlem. En liten sötsak som ni bara MÅSTE få se.









/S

Jag vill bara säga hejdå till dig bloggen. Sedan vi möttes första gången, natten till den 16 september 2007, har du och Fantastic four varit oskiljaktiga. Visst har vi haft våra små dispyter, men det har alla relationer. Nu vill jag bara meddela dig att det är slut. Fantastic four har tappat stinget, och jag orkar inte med pressen att uppdatera längre. M har inte skrivit på 16 dagar, J har inte skrivit på 19 dagar och JR har inte skrivit på hela 36 dagar, alltså drygt en månad. Det har varit en upplevelse att få dela min vardag med dig och läsarna, men det är dags att ta farväl nu.

Tack för den här tiden tillsammans, jag kommer att sakna dig! ♥

Jag tror vi precis slagit nytt rekord när det kommer till bloggtorka. 4 personer gånger 8 dagar = 32 missade blogginlägg. Minst. All heder till Martina som skrev det senaste inlägget.

Känns lite tragiskt att se bloggen såhär, men det är något som inte stämmer i Fantastic four för tillfället. Det finns mycket man skulle kunna berätta om, men jag har varken tid eller lust.

I helgen är det i alla fall Rimbocupen, med gruppspel ikväll och imorgon kväll och sedan slutspel på söndag. Mitt kära lag, Roslagsbro, spelar första matchen 20.30 och sista matchen 01.30 ikväll. Jag önskar så innerligt att jag bara kunde få spela och ha kul med brudarna, men eftersom att livet inte vill gå min väg får jag hålla mig på läktaren. Det suger. Martina och Johanna spelar med sitt Rimbo imorgon kväll, så jag antar att jag kommer pallra mig dit även då, om jag inte väljer något annat alternativ som lockar.



Vi ses i Rimbo, för ovanlighetens skull. Ta hand om dig, bloggen!

Imorgon är det fettisdag och jag älskart. Semlor är ju så gott - speciellt wienersemlor. Dessvärre är utbudet inte lika stort av dem så här bjuder jag på en traditionell semla:



Ha en bra fettisdag och hoppas du äter många semlor! Kommentera gärna HUR många ;)

/ Semelsugna J

Som topic lyder blev det storhandel på Willys. Varför vi valde just Willys är ju en självklarhet i mångas ögon eftersom de erbjuder mat som man gillar - och priser man älskar.

Jag och Frasse tog våra pantflaskor, pengar och kläder efter väder och bar oss iväg till Martinas och Jennicas kära butik. Allt verkade perfekt till det att jag kom på att faktiskt inköpslistan var glömd. Med tanken på att vi inte skulle klara oss utan den var det jag som sprang tillbaka och hämtade den. Det fick bli kvällens träning.

Men storhandel blev det, trot eller ej. Med 600 kronor i våra händer var det mycket vi fick med oss hem. Vi handlade till mestadels skitmärkesprodukter eftersom vi gick efter mottot: ju billigare - desto mer. Så inte kunde lyxvarorna locka oss denna gång. Vi tillbringade ca 1 h inne på Willys, det var mycket prisjämförelser som skulle göra och många val skulle tas men efter mycket om och men kom vi slutligen fram till kassan där varken Jennica eller Martina satt, för dåligt.

Hemfärden vill jag helst glömma. Vi hade inte riktigt haft tanken på att det faktiskt var VI som skulle släpa hem skiten. Fyra fullproppade kassar och en platta bärs, nej Cola, var en riktig börda för våra kroppar. Frasse kom på den utomordentliga idén att sno med oss kundvagnen eftersom det skulle bli mycket lättare då. Med Securitas bakom våra ryggar och en enorm nervositet av att bli avslöjade samlade vi all mod som krävdes och racade ifrån Willys parkering. När vi väl skulle gå en bakväg full av gyttja slutade det med att vi fastnade, eller rättare skrivet; kundvagnshjulen fastande. Tragiskt men sant kunde inte ens Frasses fotbollslårsmuskler rubba den. Så där får den stanna och övernatta till det att någon upptäcker att man faktiskt får en hel femkrona av att köra tillbaka den till dens rätta hem.

När vagnen väl fastnat där i skogen, var vi inte mer än tvungna att bära hem skiten själva. Sammanfattningsvis: Fy fan vad tungt. /J

Hela 19 barre fyller denna sköna böna idag, så vi bjussar på den här bilden från drygt 1,5 år sedan. Taggad som få!

Jättegrattis!